05 juli 2010

Måndag och än så länge på banan

Vilken helg!!!!! Vilket väder!!!!!! Kan man bli annat än glad och nöjd???
Har faktiskt varit hyfsat duktig när det gäller att hålla koll på vad jag stoppat i mig under helgen. OK, det slank ner några glas vin i fredags och lördags, men inte mer än att det får klassas som OK.

Efter jobb i fredags åkte jag till frissan i Malmö och fick första permanenten på många år. Blev riktigt bra! Ska bli skönt att ha i sommar. Håkans kommentar när jag kom hem var att jag såg "Sannig" ut. Gissar att han tänkte på vår fd granne Sanne, som hade lockar i håret ;-)
Efter maten blev det en tur över till grannarna, och där satt vi och pratade och drack lite gott vin. Sedan fick vi med oss ett extra barn hem för övernattning. Lördagen bjöd på helt otroligt väder, och det var mest sol och bad som gällde. Först hemma i trädgården, under tiden Emil var på kalas, och sedan nere vid Långa Bryggan med Carolina och hennes killar. Victor hade redan cyklat dit med Carina och Filippa, så vi anslöt till dem och stannade några timmar. Gick faktiskt längst ut på bryggan (574 m ut i sundet) och tog ett dopp. Härligt var det!!!!
Efter en god GI middag i trädgården kom Carolina och grabbarna över och vi satt och pratade lite över ett glas vin under tiden barnen badade för fullt i poolen. Den höll 27 ° C när vi kom från stranden, så man kan väl säga att det var hyfsat varmt ;-).

Söndagen var precis lika slapp som lördagen. Jag varvade min älskade Fatboy hängmatta med poolen. Helt underbart!!!! Hade egentligen tänkt köra in och jobba några timmar, men kunde inte förmå mig i det fina vädret.

På kvällen tog jag mig samman och betalade räkningar (jag VET att det var i senaste laget!!!!!) och när jag loggade in på datorn var där ett mail från Cathrine där hon sa att det funkar bra att vi kör upp till dem v 29. Kanonkul!!!! Vi kommer att köra upp så att vi är där onsdag kväll och sedan kör vi hem söndag morgon. En av dagarna ska vi ta oss till Mariefred och Riddardagarna där. Misstänker att grabbarna kommer att uppskatta det!

Idag har killarna varit hos mormor och morfar under tiden jag och Håkan jobbat. De får en extra vecka sommarlov jämfört med min semester. Kan vara skönt för dem.
Nu ska jag strax dra mig hemåt och röja huset inför städningen imorgon. Där ser just nu ut som efter ett smärre bombnedslag, eftersom Håkan fick för sig att strukturera om i garderober i helgen.... Visst blev det bra i garderoben, men allt som var i den innan måste ju också ta vägen någonstans.
Hade förresten tänkt kolla vikten imorse, men glömde av det. Får se om det blir imorgon bitti eller jag sparar mig till fredag och ser vad som hänt på en vecka. Något borde det vara, om jag fortsätter den väg jag nu slagit in på. Det enda som jag syndat med sedan i fredags är några glas vin (kommer jag aldrig att ge upp) och en liten förskrämd isglass innehållande 60 kcal. Inte minsta lilla bröd, pasta, potatis, ris eller godis för den delen har kommit in i min mun! Är faktiskt stolt över mig själv! Fortsätter jag såhär blir det guldstjärna på fredag.

Ha det bäst, alla!

Kram

02 juli 2010

All time high!!!!! 91 kg!!!!!


Jaha, så har jag då hittat hit igen. På tiden, kan man väl säga.
Det har ju inte varit så vidare värst frekvent bloggande från min sida. Största anledningen till det är nog att hela våren fortsatte i samma bana som hösten. Vad det har fått för konsekvenser för mig och min storlek är minst sagt förödande.
Jag har sedan en tid tillbaka dragits med värk i ena vristen/foten. I onsdags var jag hos doktorn och skulle få det kollat. Min snälla läkare konstaterade att jag har inflammation i fotleden/ankeln och sedan tog hon en titt på mig uppifrån och ner. Därefter berättade hon för mig att jag måste göra något åt min vikt. Aj, aj, aj! Det där kändes inte bra! Jag menar, visst är jag medveten om att jag väger på tok för mycket och visst VET jag att jag måste gå ner i vikt, men det har liksom inte funnits någon motivation efter allt som varit under hösten och våren.
Nu berättade hon i alla fall för mig att om jag inte tar tag i min situation nu så kommer jag bara att öka och öka och om 20 år kommer jag att vara en gnällig kärring som har ont både här och där.
Därefter fick jag väga in och blev sedan uppmanad att komma tillbaka och väga mig om tre månader. Dessutom pratade vi lite om hur jag bör gå tillväga och hennes tips var GI. Motion såsom promenader och liknande gav hon inte mycket för!!!! Det tyckte jag var konstigt, men i mitt stilla sinne kan jag ju bara konstatera att det måste vara bättre att promernera än att inte göra något alls.
I vilket fall har jag sedan dess funderat lite på hur jag ska fixa detta. Först var jag inne på att ännu en gång följa Ola Lauritzsons förträffliga "GI dag för dag", men sedan kom jag att tänka på Anna J.D. Jacobsson och hennes fantastiska resa från 137 kg. Hennes bok med recept har jag ju, och hon har ju dessutom en blogg som man kan få motiviation ifrån. Min slutsats är att jag kommer att mixa lite från Ola med lite från Anna. Tex är ju Olas färdigmat som finns i frysdisken på ICA suveränt god och lätt att ta till.
Imorse gjorde jag så min invägning hemma. 91 kg!!!!! All time high, kan man säga, om man då bortser från när jag varit höggravid. Vad har jag då för mål? Ja prio 1 är att lägga om mina kostvanor. Att skippa de snabba kolhydraterna asap. Sedan är det ju hög prio på att bli av med värken i foten, så att jag kan börja röra på mig lite igen.
Jag hade ju faktiskt kommit igång i våras med att träna på jobb 2-3 gånger i veckan, men sedan slog all värk och sjukdomar till mot familjen Olsson och mina goda föresatser fick helt enkelt läggas i ide.
När det gäller viktmål hade det ju varit önskvärt att ha minskat i alla fall 5 kg tills jag ska till doktorn igen om tre månader. På den tiden borde jag faktiskt kunna gå ner mera, men det är bättre att ta det långsamt och att det blir hållbart.
Jag ska dessutom berätta för mina facebookvänner att den här bloggen finns, och kanske ger det lite extra motivation att det blir mer offentligt vad jag håller på med.
Ska förresten kanske avslöja vad dagens frukost var, även om det inte var världens bästa..... Jordgubbar med lite grädde..... Ljuvligt gott, och inte helt fel om man tänker GI/LCHF....
Ha det bäst alla, och håll tummarna för mig. Glöm inte att ge mig en lite kick i baken då och då så att jag håller mig på rätt väg!
Kramisar!!!

18 oktober 2009

Jo, jag lever och finns kvar - fast det är höst


Nu var det oerhört länge sedan jag skrev. Kanske la jag av samtidigt som motivationen och inspirationen försvann.

Året har varit präglat av diverse motgångar på det privata planet. Maken har mått dåligt länge, och även om han nu fått hjälp så har det inte märkts någon större förbättring än så länge.

Själv har jag därmed varit i total avsaknad av motivation för att ta tag i min egen situation, utan har istället fokuserat på att hålla ihop hem och familj. Konsekvensen är att jag är klart större nu än i våras. Känns inte det minsta kul. Det ökar ju bara på deppigheten!

Trots allt hoppas jag på att inom en snar framtid hittar någon form av motivation igen, så att jag sakta men säkert kan krympa. Vi har ju trots allt en resa att se fram emot i juni nästa år. Det blir Rhodos igen, samtidigt som den underbara familjen Stålbrand, som visat sig vara härliga vänner! Sedan vi träffades på Rhodos förra året har de besökt oss på sportlovet, vi dem på sommarlovet och nu på höstlovet kommer de till oss igen. Ser verkligen fram emot det. Det funkar så bra på alla plan mellan alla i familjerna, och trots att vi är 10 personer som samsas om ett hus märks det knappt...
Lovar att jag ska skriva mer någon annan dag, men nu ska jag fixa fika till 5 killar.
Kramar till er alla!

04 februari 2009

Det har gått framåt (eller neråt)

Äntligen har vågen rört på sig. Detta trots att jag varit så in i baljans slarvig. Hade faktiskt gått ner 1 kg och minskat två cm i midjan efter träningen i fredags. Och det var INTE fel på vågen, för vågen hemma och vågen här på jobb där Åsa och jag väger oss på fredagarna visade samma sak. Då kan man ju tro att jag kände mig sporrad och fortsatte att lägga manken till, men icke sa nicke. Det var fondue med en massa feta såser, hasselbackspotatis, vin, semla och annat gott hos Fia och Lasse i fredags kväll. För att verkligen ta ut svängarna tryckte jag in en massa godis och Toblerone i lördags. Det var kort sagt en godisfrossarhelg! Vet inte om jag på något sätt ska bevisa för mig själv att jag saknar karaktär, eller vad det är.
Fast sedan har det blivit klart bättre! Både i måndags och tisdags var jag på gymmet före jobb och gick 20-25 minuter på löpbandet, följt att ett par set sit-ups. Känner mig väldigt nöjd med det, faktiskt. Men sedan kompenserade jag det i och för sig på lunchen igår. Råkade hitta semlemuffins på Espresso House. Kunde jag motstå? Nej! Jag menar, en muffins full med kardemumma och en massa mandelmassa i mitten måste man ju bara prova. Jag som ÄLSKAR mandelmassa och kardemumma.... Kan rapportera att den var precis så god och kladdig som jag hade trott och hoppats. Men nu när jag har provat hoppas jag att jag kan hålla mig till att jag vet hur den smakar och inte måste testa om och om igen.
Idag har jag faktiskt träningsfri dag. Det får man väl ha ibland? Fast jag borde kanske inte ha det med tanke på att jag fick för mig att dricka ett par glas vin igår kväll... Borde kanske tränat bort dem idag, men jag får väl ta konsekvenserna av min bristande karaktär. Det blir ju trots allt Body Balance imorgon kväll och gymmet med Anette på fredag morgon. Sedan äter jag ju dessutom rätt (om man bortser från en viss muffins då).
Nej, nu får det minsann vara slut på skrivandet för den här gången. Får försöka skriva oftare och lite kortare inlägg istället.
Ha det gott alla!
Kram

21 januari 2009

Jag - En återfallssyndare


När ska jag hitta den? Den riktiga motivationen, alltså. Känns som om jag försöker och försöker, men ändå blir det fel. Kan inte låta bli det där småätande, som förvisso inte är helt fel saker, men dock... Måltiderna är ju också rätt. I måndags morse blev det kokta ägg och makrill i tomatsås till frukost. Till lunch blev det spicy på jobbet bestående av "Indian Shrimp", dvs räkor i stark sås, wokade grönsaker och lite, lite basmatiris. På kvällen blev det lax med wokade grönsaker. Men sen, framför TV:n, ja då hittade jag ju de där fantastiskt goda ICA knäckebröden.... Vet inte hur många som "råkade" slinka ner, men några var det allt.

Frukosten igår var också bra. Två stekta ägg och bacon. Till lunch åt jag två kokta ägg och makrill i tomatsås, toppat med en liten promenad. Det känns ju i och för sig bra, men jag känner mig ändå som en fet, uppsvälld padda. Åt faktiskt hyfsat bra på kvällen också. Hittade gammal lax med spenat i frysen, vilket inte såg alltför frächt ut, men det gick att äta. Hade jag sedan bara nöjt mig med det hade det ju varit bra. Men visst katten skulle jag trycka i mig lite knäcke med brie, följt av ännu mera knäcke lite senare. Usch ja, är som sagt en återfallssyndare. Känner mig som en spärrballong.
Frukosten idag var keso med blåbär, mango och linfrö. Gott! Har förresten bokat tid till Body Balance på torsdag. Har bara reservplats än så länge, men hoppas jag kommer med. Har dessutom lovat mig själv att gå till kören ikväll. Då blir det ju lite motion i alla fall.
Åsa, som är den jag kämpar tillsammans med, men som också lyckas krympa konstant, kom med en intelligent kommentar nu på morgonen. Förra våren när vi körde det här racet gick jag ju ner ganska bra. Skillnaden nu mot då var att min kropp inte var van att röra sig så mycket. Under hösten och julen har jag ju rört mig ganska mycket, vilket betyder att jag har ett tuffare utgångsläge vad gäller motionen. Alltså måste jag promenera ÄNNU mera. Tänk om det bara hade varit lite ljust på morgonen... Då hade jag börjat dagen med en promenad med stavar. Det hade säkert gjort susen.
Den enda lilla tröst jag har är att när jag läser Olas blogg (Lauritzson, min GI guru) på så ser jag att han också fuskar/slarvar emellanåt. Fast han har ju PT och hela kittet som hjälp...
Ha det gott alla och hjälp gärna mig att hitta den riktiga motivationen.
Kramis på er!

18 januari 2009

Katastrof - eller "Gör om gör rätt"

Oj, vilken fest det blev i fredags kväll. Inget tal om GI där, inte. Vi var bjudna hem till Sazzas familj eftersom vi passade henne över jul och nyår när de var i Thailand. Vi blev bjudna på en thaimiddag som hette duga, med Singha öl och massor med gott vin. Eftersom det var både nudlar och ris till middagen (kunde man ju inte hoppa över), så kände jag redan där att jag var på hal is. Som om det inte räckte med öl och vin, alltså.... Dessutom var jag ju tvungen att käka upp Victors nattmacka som han bara åt smulor av....
Efter den kvällen åt jag faktiskt en frukost som var ganska rätt igår, med äggröra och bacon. Lunch var det inte tid till. Fast jag cyklade faktiskt och lämnade Victor hos kompis innan frukost också. Men efteråt var det soffan som gällde. Man var ju måttligt pigg, om man säger så.
På eftermiddagen drog vi oss mot Skurup. Började med fika med kaffe och mandelmusslor med sylt och grädde. Om jag avstod? Nja, kanske inte... Middagen var egentligen en GI-dröm, om man bortser från det fina jasminriset som serverades till fiskrätten. Och riset var man ju tvungen att äta av, eller???? Fast efteråt gick vi en promenad i rask takt på över en halvtimme, så det kändes ju bra. Men säg den lycka som varar. Desserten var en dröm bestående av glass med choklad i mellan marängbottnar. Precis så där sött och sliskigt som jag bara älskar....
Så nu sitter jag alltså här på söndagen och känner mig som en stor, fet padda och undrar vad som hände med mina goda föresatser att följa Olas fantastiska bok. Har dessutom stoppat i mig ett par polkagrisbitar som jag hittade i skåpet.... Men jag ska promenera. Lovar! Emil är hos kompis och jag ska gå en extra runda på vägen när jag ska hämta honom.
Är faktiskt också tacksam att vi valt fredag som vägdag, så att man har några dagar på sig att rätta upp helgens "frosserier". Som sagt är det bara att börja om och göra om och göra rätt.
Ha det!

16 januari 2009

Dagens lunch

Nu har förmiddagen och lunchen passerat.
Åsa och jag hade vår första invägning för i år imorse. Inte alls kul. Tom lite mer än när vi vägde in för ett år sedan.... Men jag ska ner allt (och lite till) igen! Det är bara att kämpa på. Ola Lauritzsons bok "GI dag för dag, 30 dagar med GI" är ett perfekt hjälpmedel. Lunchen idag var middagsrester från igår och bestod av Broccolisoppa med ostcreme, som är ett recept därifrån. Himla gott! Efter maten tog vi faktiskt en promenad, något vi ska försöka göra varje dag. Det finns faktiskt flera bra gångvägar runt jobb, beroende på hur långt man vill gå.
Nu får jag återvända till plikterna. Lovar att rapportera mer under helgen. Ska bort både ikväll och imorgon, men det ska säkert finnas tid att skriva också.
Ha det!